DÖMD (D-sektionens Öppna Mästerskap i Dart), är en årligt återkommande fest som hålls på Kårallen för studenter, av studenter på Linköpings Universitet. Vi hade den stora äran att få spela upp till underhållning på den samma.
Det blev en kväll med musik, glädje och märkligt vinklade fingrar allt i ett alkoholromantiskt töcken.



Kvällens chafför med woken käckt på sne.



Alla som är riktiga 250 kg kärlek-fans har den här plattan hemma. På baksidan finns en bild på en mäktig skara publik. I mitten av den ser man en man med en stor sejdel öl, imponerande balanserad i bröstfickan på skjortan. Denna man fann vi. Vissa kallar honom öl-mannen, Fröken Björn för dom som känner honom.


Den röda gitarren fick komma ur sitt case innan giget, i logen.



Fröken Björn fick självklart komma upp på scen och dela ut knappar med 250 kg kärleks evangelium om kärlek tryckt i vacker text på.




Många var imponerade. Kanske mest imponerad var gentlemannen i lila overall och svart studentkeps. Gitarrandreas var mest fokuserad på att hålla munnen öppen.



Dagen till ära hade vi med Lollo världens bästa basist. Här visar han upp sina fem favoritfingrar för publiken. Härligt förevigat av fotografen.



Massor av publik. Man kan skymta vår vän fröken Björn och vår andra vän, mannen med lila overall och den svarta studentmössan.
Tittar man noga så kan man se en man som mot alla förståeliga odds försöker prata i telefon framför scenen där ett band spelar för fullt. Inget är bevisligen omöjligt. Härligt att se.




I bakgrunden håller kompet ställningarna. En koncentrerad basist och en skrikande, galen trummis med öppen mun. Förmodligen skrikande okvädningsord till sångaren.




"Det finns en kille i publiken som jag gillar, och han står där!"




Kvällen bjöd inte bara på glädje och glam. En oväntad olycka drabbade Gitarr-Andreas och det här är sista bilden där han, lyckligt ovetandes plinkar på sin lilla gitarr...





Någon hade gjort en scen som slutade för tidigt. Vår tappra krigar-gitarrist Andreas använde hålet till att trampa fel och ner ramlade han och konstig vinkel bestämde sig fingret för att anta. Som tur var så var sjukvårdsteamet snabbt på plats för att dra fingret rätt. Att det gjorde ont skulle den onda sjukvårdaren till höger (han med det elaka leendet på sina läppar), se till. Och det gjorde han.
Moooaaha ha ha ha!